Svenska luftvårdsföreningens historia

Svenska Luftvårdsföreningens historia börjar den 29 september 1992

Samtal om att bilda en svensk luftvårdsförening initierades på sommaren/hösten 1992 av Ulf Rengholt, VVS-Tekniska Föreningen och av SLF:s blivande ordförande Sten Maartmann. På deras initiativ möttes den 29 september och 9 oktober 1992 en mindre grupp personer som kom att ingå i en första interimistisk styrelse. Det som behandlades var att:

  1. Formulera en uppropsskrivelse att sändas till personer med intresse för luftvårdsfrågor.
  2. Tillsätta en interimsstyrelses som kom att bestå av Sten Maartmann, ordförande, Ulf Rengholt, sekreterare, Gunnar Hovsenius Elforsk, Lars Lindau Naturvårdsverket, Oliver Lindqvist Chalmers och Peringe Grennfelt IVL.
  3. Utarbeta förslag till stadgar, som till viss del senare modifierats till sin nuvarande lydelse
  4. Formulera en avsiktsförklaring mellan VVS-Tekniska Föreningen och Svenska Luftvårdsföreningen i vilken VVS-Tekniska Föreningen åtog sig föreningens administration. Detta samarbete avslutades år 2009, och sedan dess sköter föreningen själv sådana uppgifter.

Den form de första årsmötena antog arbetar vi fortfarande efter

Den 8 november 1993 hade föreningen sitt första årsmöte på Naturvårdsverket som då fanns i Sundbyberg. Information om mötet hade sänts ut i inte mindre än 12 000 exemplar, men bara lockat 23 personer. Under årens lopp har vi lärt oss att det bara är ett 25-tal personer som vill delta i de formella årsmöteshandlingarna, så märkligt nog satte sig dagens situation redan från början.

Årsmötet utsåg den interimistiska styrelsen, förstärkt med Karin Kvist BilSweden, till att utgöra SLF:s första styrelse.

Vid mötet berättade Alec Estlander, ordförande i IUPPA, om den Finska Luftvårdsföreningen, som bildats 1976 och Göran Persson om tillkomsten av MISTRA som beräknades komma igång med sin verksamhet i början av 1994.

Vid de två första seminarierna prövades att medlemmar kunde delta utan avgift. Styrelsen kunde dock snabbt konstatera att avgiftsfrihet i sig inte är något dragplåster. Därför övergavs modellen och en mindre seminarieavgift har sedan dess tagits ut av alla deltagare.

Medlemsantalet har varit cirka 100 sedan starten

Vid tidpunkten för det första årsmötet hade föreningen 40 medlemmar för att ett år senare vara cirka 100 – en nivå som varit tämligen konstant därefter.

Det internationella arbetet för bättre luftkvalitet har radikalt förbättrat situationen i Europa och i Sverige

Ett frö till ett internationellt arbete för att minska utsläppen av luftföroreningar såddes vid FN-konferensen i Stockholm 1972. Det skulle dock dröja ända fram till 1985 innan ett protokoll undertecknades av bl. a. 34 länder i Europa där man lovade att utsläppen av svaveldioxid skulle minskas med 30 % till år 1993. I slutet av år 1988 undertecknade samma länder ett protokoll om kväveoxider (NOX), där länderna lovade att emissionerna år 1994 inte skulle överskrida 1987 års värden. Syftet med dessa överenskommelser var i grunden att minska påverkan på ekosystemen och frågor kring utsläppens hälso- och klimatpåverkan hade ännu inte fått något större utrymme. Hur utsläppen historiskt minskat efter det att de första internationella överenskommelserna träffades framgår av nedanstående bild med data från Europeiska Miljöbyråns hemsida (www.eea.europa.eu).

Note: The graph shows the emission trends of the air pollutants sulphur oxides (SOx), nitrogen oxides (NOx), ammonia (NH3), non-methane volatile organic compounds (NMVOCs) and primary fine particulate matter (PM2.5) over the 1990 to 2016 period (2000 to 2016 for PM). PM2.5 emissions are shown on the secondary y-axis.

Luftvårdsföreningens seminarier har anpassats till nyheter inom det svenska och internationella arbetet för bättre luftmiljö

Under rubriken Seminarier kan Luftvårdsföreningens seminarier följas på hemsidan ända ner på föredragsnivå. En genomgående strävan har varit att lyfta fram frågor som diskuteras såväl i det svenska som i det internationella miljöarbetet och hur detta påverkar arbetet inom myndigheter, kommuner och företag. Vi har lyckats med detta tack vare många medlemmars goda kontakter med forskare och myndighetspersoner. Seminarierna har kommit att utgöra en mötesplats där deltagarna kunnat diskutera olika åsikter utifrån strikta naturvetenskapliga och ekonomiska perspektiv utan hänsyn till de ståndpunkter som deras arbetsgivare kan ha. Det är därför föreningen håller hårt på att medlemskapet är personligt även om arbetsgivaren betalar avgifterna.

Det är naturligt att frågor som i Sverige till stor del fått sin lösning tonats ner i seminariearbetet. Till den kategorin hör framför allt utsläppen av svaveldioxid. Andra områden, som partiklar och deras hälsoeffekter, har hängt med nästan hela tiden liksom hälsokonsekvenser av olika luftföroreningar i ett bredare perspektiv. Under de senaste åren har frågor som gemensamt berör klimat och luftvård fått större plats vid seminarierna, liksom vilka administrativa och ekonomiska styrmedel som är effektiva i olika sammanhang.

Om du vill lära av våra tidigare seminarier besök vår rubriken SEMINARIUM.